Mitt i kaoset... haha fy fan säger jag bara !

Ja här hemma är det hinderbana, lite spännande men det känns som jag inte är klar ? Även fast jag har packat ner ALLT jag äger förutom mina kläder.. vet inte om jag ska vänta lite med det... det är ju endå 2 veckor kvar idag. HELT SJUKT !!!!

Jag har en soffa som följt mig i ungefär ... 6-7 år och den skulle egentligen slängts sist som jag flytta men jag såg fortfarande potensial i den... ja alltså bra-att-ha-soffa liksom. Men när jag väl bot in mig och kommit igång i skolan så började jag ledsna.. jag har suttit och längtat fram tills IDAG, för idag ska jag ÄNTLIGEN få sätta sågen i den. Jajjamensan !! Jonas kommer förbi med en såg som jag ska få leka med =) för imorgon åker nämligen tant och tant Maria till returen med den ! Jag har haft många tankar efter den dagen vi bar upp soffan för alla trappor.. själva senariet vill jag inte vara med om igen då den är väldigt tung och otymplig och går knappt att styra upp i alla vinklar. Så idag är jag en glad chäy !!

Det ska bli så otroligt skönt att slänga en massa, tror att släpet blir helt fullt och det är på tiden ! 

Jag ska bli fri en massa skräp !

Statusen på mig för övrigt är väldigt lugn.. för lugn att jag seriöst funderar på NÄR det ska släppa, haha !! Ja 2 veckor kvar som sagt i skolan... vilket känns långt och utdraget då jag bara sådär känner mig klar, tålamod ? Ja... jag kan stava till det men i praktiken så är det väldigt svårt ... speciellt när jag har något att se fram emot ^^

Men jag ska bita ihop den sista tiden. Jag har inte fattat det helt än, på gott och ont så vet jag hur mycket jag kommer att sakna detta.. det kommer kännas konstigt när jag väl är här ifrån och inte kunna träffa vissa som jag gjort.. alltså det är ju ett sånt därnt dilemma, som jag kommer att lära mig... jag menar mina vänner jag haft på distans kommer ju närmare och jag har ju vant mig vid det... så det här med att lära om kommer ju bli jätte kul. HA NÄRA TILL DOM IGEN LIKSOM ! vilken grej <3 sen finns ju fakttiskt bil, cykel och facebook som underlättar när det finns folk i värmland också som betyder en hel del !

Ja livet är väldigt häftigt. Jag börjar mer och mer bli lugn i det mesta och lite sådär.. rycker på axlarna och säger "det löser sig" och har händerna i fickorna. sen när ? Jag är ju världens bästa på att måla fan på väggen annars.. jag tror att jag har blivit cool helt enkelt eller bara sådär härdad och faktiskt börjar att lyssna på min mammam som alltid säger att det löser sig i de situationer jag själv inte ser det, eller ?

Jag har ingen aning, men det känns bra. 

Jag hade ambition att ge mig ut och springa idag... jag vet att jag kommer men just nu känner jag inte för det.

MEN JAG SKA !

Hahaha... Men det var väl allt för nu... jag tror det iallafall och allt löser sig, visst ? :)

Hejsan !

Efter 2 dagar hemma med allt packande så räckte det... ja nu är allt packat. Så jag gav mig iväg på äventyr åter igen, till min fina pojkvän ! Det spö regna när jag kom fram ... där kom jag i tröja och solglasögon på huvudet... tur att jag inte tog på mig mina ballerina skor som jag tänkte. Vi åkte och åt mat på en kina/thai restaurang - mätt som attans ! Vi lirade biljard och hon vann, ja det gjorde hon !

Vi är båda lite torsk på Morran och Tobias och Fredrik hade hört att huset där avsnitten är inspelade låg inte alls långt ifrån där han bor så vi åkte dit och titta till det lite. Haha, vi gick där och små log och skratta... haha då vi kände igen oss efter det vi sett på tv.

Det var kul ! :) lite spännande att gå runt och titta.. för visst såg det väldigt öde ut... som ett spökhus.

Det var en väldigt fin onsdag, herrn är bäst ! Idag så har jag lite på agendan... jag ska försöka hitta till biblioteket (om det är öppet) dra och träna och så var det någonting mer.. ? Ja fin kommer hem sen också ;)

Men jag ska ligga ner i soffan en stund också... tills jag vaknar ! ;)

Packar och står i, började såklart att för städa... det är mer än vad jag tänkt mig... haha fast det kommer att gå fort !

Det behövs 2 eller 3 kartonger till så är mitt liv ned packat i låder sen... börjar få lite tankar igen... för här har ändå varit en plats för mig att filura ut vem egentligen den där Towe är förnån... det är mäktigt. Så visst känns det att plocka ner grejer. Sen att det bara är tre veckor kvar gör ju bara själva grejen ännu större... jag har varit här i 2 år och dom åren har gått fort...

Jag förstår liksom inte. För ett år sedan satt jag i en depression, jag grät och grät fram tills det inte fanns några tårar kvar... då det slog mig att om exakt ett år så skulle jag flyttstäda här... det känns som det var igår... men samtidigt är det en helt annan chäy som håller på att greja här. Helt sjukt !

Jag har slagit in allt i porslinsväg i tidningar så jag har endast en tallrik och en skål kvar att äta i... får vara lite ful och hoppas att jag ej får något besök nu ;) haha !!
Nejvars.

Häftigt alltså.

Om tre veckor tar jag titeln som behandlingsassistent, pedagog & boendestödjare. Det ni !

Fram tills dess så ska jag packa mer, träna och må bra !


Hepårä !

Påväg hem mår igen, blandade känslor men mest bra. Börjar känna stressen med att vi ej fått tag i något boende än.. men det kanske löser sig nu.. hoppas jag !

Fick ett nummer av en kompis till en hyresvärd i black, bättre än ingenting :)

Helgen samt hela veckan var kanon ! Blev lagom bortskämd när jag fick tillbringa så mycket tid med Fredrik, vilket kändes när han skulle åka hem. Jag avslutade praktiken och det kändes bra, ska bara skriva rent min tenta också...

Men men !

Denna vecka blir att rensa lägenheten och söka lägenheter !!

Hejs !!

Sådär Då var mitt halva pass gjort, jäklar vad intressant. Jag är helt slut men känner mig inte färdig än. Nå väl jag kör ju igen inorgon 07.30-15.30 känns bra !

Min fina sötnos ringde förut, han är iväg på äventyr någonstans mellan värnen och Vättern och fiskar. Har inte pratat med honom sedan i torsdags och det var skönt att höra hans röst igen <3
Han kommer och hämtar mig imorgon när de ska åka hem till Stockholm, kommer allt bli bortskämd denna vecka - vilket var på tiden ! Haha !
Ska bli skönt att dra iväg och bara vara och plugga + att få tid med herrn efter han slutat att arbeta - så tekniskt sätt blir jag ju TYP hemmafru nästa vecka.. eller ja i praktiken fast inget som jag vill vänja mig med ;) jag vill jobba ja !

Men Naherö... nu är det dags att sluta dom blå så tant vaknar imorgon !! :)

Veckan liksom de 3 tidigare har varit kaos.. rent mentalt. Det rörde ihop sig totalt och jag tappa greppet.. men i tisdag gjorde jag ett beslut, jag tacka nej till ett erbjudande och sa även upp mig i måndags, där efter så försvann den stressen som jagat mig en tid.

Det var någon som sa till mig en gång att i det måendet man är i ska man leva ut fullt ut för att sedan ta ett steg ur det. Han var klok för just så är det. Även att tillit till allt är viktigt, att lita på sin känsla och tiden runt om kring.

Varje motgång gör en starkare oavsett om det är i ensamhet eller i en relation.
Jag känner mig starkare i att jag vet vad jag vill och jag tänker satsa på det. Jag har arbetat med olika saker tidigare som jag då fick finna mig i och idag vill jag göra någonting för mig, som jag tror på och vara på platser som jag känner att jag kan göra en skillnad.
Jag är tacksam för alla olika yrkes kategorier som jag gått igenom för att komma på vad jag ville göra i framtiden.

Den där fredags passet i ett finare område i Linköping satt jag och putsade en familjs duschkabin... där slog det mig "jag vill arbeta med människor och stärka dom, psykolog ? Ja jag vill bli psykolog!!"

I den duschen för ungefär 4 år sedan kom jag på det... Idag är jag inte psykolog men mitt arbete som behandlingsassistent inom psykosocialt arbete får duga, jag vill detta !

Nu sitter jag och laddar inför ett dygns pas, första gången jag arbetar där och det ska bli riktigt spännande. Ingen stress, nervositet eller ångest. Jag ska arbeta på den verksamheten som jag vid första tillfället jag satt min fot kände att här vill jag vara.

Det känns jävligt bra och det ska bli så sjukt jävla roligt att lägga ett dygn på ett jobb som inte tar emot att gå till !

Jag är så glad över detta !!

Ska börja packa lite och dricka lite kaffe och så.

Sen så ska jag berätta något mer häftigt ! Igår var jag hos Jenny och tattuera mig, fortsatte på armen och med bläckfisken som jag hade ångest att fortsätta med då det gjorde så jävla ont ! Jag datt där i 2 timmar, helt död.. plötsligt kom hennes pojkvän in och frågade om jag var finne... för att jag var så cool i smärtan "haha nä Towe sitter i 2h sen blir hon gnällig" svara jenny. Då frågade han om jag kunde sätta en färg på smärtan "röd", vilken smärta har du i tummen ? "Grå" kan du göra tummen blå, att du andas genom tummen som är blå och andas genom den andra tummen och låtsas att den andra tummen blåser ut blå rök när du andas ut ?

Jag gjorde det och helt otroligt... smärtan minskades med 50%.
Innan satt jag och fundera över om det här blir det sista tillfället... men haha det blir flera tattueringar !! ;)

Så snart är armen klar, då är det benen kvar !

Men men.. ha en fin lördag !

Självaste valborgsmässoafton till ära. Det slår mig att ett år har bara försvunnit iväg, bara sådär. Mycket har hänt sedan sist. Jag gick ifrån någonting som jag länge hade varit rädd för att lämna men när väl dagen kom så kom det som en lättnad.
Jag har gjort stor utveckling med mig själv, sedan dess och jag är så glad över skillnaden.

Jag gav chansen till det som en gång var mitt egna val, som jag ej trivdes med... Värmland liksom... men idag sitter jag med lite ångest att flytta därifrån, jag trivs !

Jag gav människor en chans, jag fick nya vänner som jag upplever har känt i hela livet... men vara varit en del av mitt liv i 2 år, visst är det konstigt ?

Jag började prata med en kille som tog mig för en annan som han hade sett på Grönalund, vilket är väldigt komiskt då jag är livrädd för att åka karuseller... jag drev lite ironiskt med honom... tillslut bytte vi nummer.. det var jag livrädd för faktiskt... jag tveka länge innan jag vågade smsa honom... man vet ju aldrig med människor ifrån internet liksom. Men smsen blev flera och flera och tillslut kom det där första samtalet... då stod jag på balkongen och kedjerökte...
Idag är han min pojkvän, helt ärligt så har han på nått sätt varit med ifrån början då jag bestämde mig för att gå emot mina rädslor att släppa in människor in på livet, berätta saker för, dela musik ihop med... haha ja just delade låtar är väldigt personligt för mig då jag använder musik som medicin... det jag lyssnar på är sånt som jag identifierar mig med liksom texterna som finns inristade på kroppen...

Nej men genom denna spännande händelse så har jag lärt mig mycket.. att försöka vara en positiv människa och vara vara Tooä utan att försöka lägga mig på någon slags nivå som passar någon annan.

Jag vågar prata, göra saker själv, lyssna på mig själv och stå upp för den jag är.

Allt som hänt under min tid här på jorden är jag så sjukt tacksam för, allt positivt och negativt. Ni som vet ni vet...
Jag får frågan många gånger - hur kändes det där då..." jag tänker alltid att jag är så sjukt glad för att jag en gång gick igenom det, eftersom det har gjort mig till den jag är idag. Jag älskar mig själv och det är inte tack vare mig utan precis allt som stått framför mig en gång...

Tänk vad tiden gör med en.
Här om veckan slog det mig när jag åkte förbi en dam med rollator... att detta kommer en dag bli min verklighet... jag måste rycka upp mig och göra saker som jag lever för och gör mig glad så att jag den dagen står där med rollatorn faktiskt kan le åt det som jag mins var viktigt och värdefullt, tänka tillbaka på de knasiga och underbara personerna som gör livet möjligt.

Jag mår bättre idag
Jag är fan inte klar och kommer aldrig att bli men jag vet att det kommer att bli bra !

Tacksam för detta år <3

Kanske inte världens peppade chäy today... men än får bita ihop. Efter ett par dagar i Stockholm så blev det en tur till norrköping igår med världens finaste som släppte av mig imorse utanför jobbet... det gör ont men vad göra ? Rymma ? Ja gärna... men kanske inte nu eller imorgon.

Jag Har 2 veckor kvar och jag längtar hem... kanske inte det ultimata att vara i gammla fina staden trots allt... jag är nog rätt nöjd och färdig här ändå... tror jag. Det Känns som så trots allt. Ser fram emot sommaren och 9 veckor på en verksamhet som jag vill vara på.

Längtar tills det är dags, fast fram tills dess så får jag bita ihop. Det är fortfarande tufft men jag måste komma ifrån det... måste finna ett sätt. Känner inte igen mig såhär.. vill inte vara såhär och trivs inte med det.

Nästa vecka ska jag hitta tooä... nästa vecka ska allt bli bra och nästa vecka ska jag göra mitt beslut... säga ifrån på olika håll och göra mig fri ifrån min anställning. Denna tid är min liksom mitt liv, dags att fylla det med saker som jag vill och uppskattar att ha i det.

Jag Ska sätta igång.. bara jag går av mitt pass så !