Ett pass på gymmet förbi, känns skönt och väldigt befriande. Telefonen har ringt, det händer grejer och jag förstår knappt att det händer. Det händer !!

Jag ska på äventyr under nästa vecka... tacksamheten bara växer även om jag riktigt inte är där än.. så är det en bit på vägen.

När processen hat lagt sig... kommer jag att förstå då ? Haha nej det tror jag inte... då kommer känslan att vara "det är för bra för att vara sant".


Som den envisa kräfta jag är så tänker jag inte ge upp, jag ska följa viljan och lyssna på den.

Men åter till verkligheten, jag ska snart hoppa på spånkan och börja dag 1 på nya jobbet. Cha rå !